Verksamhetsidé

Vår vision

Att driva förskolor med en helhetssyn på människans utveckling och lärande, där hjärta, hjärna, kropp och själ får näring, i en hållbar, trygg, rolig och lärorik miljö.

            ”Varje barn ska ha rätt att uttrycka sig utan rädsla och utan att behöva bli missförstådd.
Varje barn ska ha möjlighet att känna sig väl till mods i sin egen miljö och uppnå sin fulla potential. Och ”varje barn” ska verkligen innefatta alla barn” (Lloyd 2011). 

Utbildningen sker i en rofylld, kreativ och stimulerande miljö, där undervisningen mot målen i läroplanen utgår från barnens intressen, erfarenheter och behov. Inflytande och delaktighet för alla barn och vuxna genomsyrar vår demokratiska arbetsmiljö.

Våra styrdokument

Utbildningen i våra förskolor styrs övergripande av FN:s barnkonvention, Skollagen, förskolans läroplan (Lpfö 18) och olika kommunspecifika mål och riktlinjer. Dessutom följer huvudmannen de övriga styrdokument som krävs för att driva företag och fristående förskola i Sverige, såsom arbetslagar och arbetsmiljölagar.

Varje förskola har en arbetsplan där förskolans mål och utvecklingsområden, samt arbetssätt anges. Förskolorna följer en pedagogisk årsplan som fokuserar olika målområden under året. Målen under läroplanens rubriker, Normer och värden och Barns inflytande, samt värdegrundsfrågor om jämställdhet, genus och barns rättigheter fokuseras extra vid höstterminens start.

Material och aktiviteter som stimulerar språkutveckling, skapande, motorisk rörelselek, matematisk förmåga, bygg- och konstruktion, digital kompetens, förståelse för teknik, samt naturvetenskap och hållbar utveckling finns alltid med i grundutbildningen. Pedagogerna är lyhörda för barnens samspel, intressen och behov för att kunna anpassa miljön, materialen och aktiviteter till det som pågår i barngruppen.

Öppettider, dags- och veckorutiner

Förskolorna följer de riktlinjer som finns för öppethållande i respektive kommun. Kommunspecifika regler finns att läsa på de olika kommunernas hemsida samt i förskolans egen information. En dag på förskolan innehåller olika aktiviteter och vila utifrån barns ålder och behov. Daglig utevistelse är ett naturligt och självklart inslag i utbildningen. Barnen har möjlighet att utforska, samverka, leka och lära utifrån sina intressen och behov, såväl inne som ute utifrån de olika förutsättningar som finns.

Kostpolicy

Förskolorna serverar näringsrik och varierad kost till barnen. Stor del av maten lagas från grunden med så lite onaturliga tillsatser som möjligt. I största mån används ekologiska och närproducerade livsmedel i köken och vi reducerar socker i det vi serverar. Aspartam och glutamat är tillsatser som uteslutits helt.

Förskolans värdegrund

”Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Lpfö18). 

”Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor.” (Lpfö18)

Förskolorna arbetar aktivt främjande för likabehandling av varje individ oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Det ska inte förekomma någon form av diskriminering eller kränkningar på förskolorna. Om misstanke uppstår så anmäls det till huvudman och utreds omedelbart (se RF s och förskolans rutiner för det).

En stimulerande och lärorik pedagogisk miljö

Barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utvecklas mot intentionerna i läroplanen under sin tid i våra förskolor. Vår ambition är att förskolornas miljö kännetecknas av lugn och harmoni så att både barn och vuxna känner trygghet och får arbetsro. Den fysiska miljön är föränderlig utifrån vad som pågår i utbildningen och vad barnen är intresserade av. Miljön är tillåtande och uppmuntrar till kreativa, lärorika och meningsfulla möten, mellan barn, pedagoger och material. Genom miljöns utformning stimuleras barnens nyfikenhet och lockar dem till att utforska olika fenomen som utvecklar deras förmågor inom olika läroplansområden. Materialen finns tillgängliga på barnens nivå så att de själva kan välja när de vill använda det i en aktivitet.

Utifrån ett likvärdighetsperspektiv iordningsställer förskolan lärmiljöer som ett verktyg i att nå läroplansmålen och använder på så sätt miljön som den tredje pedagogen. Nedan beskrivs kortfattat de överenskommelser som gjorts kring miljöernas utformning utifrån boken En likvärdig förskola – alla barns rätt av Evelina Weckström & Maria Klasson 2019.

Förskolans basmiljö – en grund för utbildningen

Alla barn – oavsett ålder, intressen och förutsättningar att lära – ska ges tillgång till samma typ av material. Alla läroplansområden ska synliggöras och finnas tillgängliga för barnen i lärmiljön. Det ska finnas material som är kopplat till normer och värden, likabehandling och jämställdhet, språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik, rörelse och hälsa.

Basmiljön ska innehålla följande grundutbud av stationer med lämpligt material som ger barn möjlighet till utforskande och därmed utveckling och lärande inom många områden.

  • Ateljé och skapande
  • Fantasilek
  • Litteratur för läs och skrivutveckling
  • Bygg och konstruktion
  • Digitala verktyg

Viktiga nyckelbegrepp
Dessa fem nyckelbegrepp stödjer oss i att skapa rätt förutsättningar för en likvärdig förskola. De står inte för sig själva utan skapar sammantaget en helhet kring vårt ställningstagande till lärmiljön.

  • Välkomnande
  • Utforskande
  • Tilltalande
  • Tydlig
  • Tillgänglig

Introduktion av lärmiljön

Att skapa meningsfulla sammanhang handlar om att introducera barnen i lärmiljöerna på ett tydligt och bra sätt. Det innebär att visa på vad som finns att tillgå samt hur materialet kan användas, förankra regler och förhållningssätt, samt skapa trygghet.

Projektmiljö

Projektmiljön är ett tillägg till basmiljön utifrån vad som observeras i barngruppen.

  • Projektmiljön utformas efter varje barngrupps intresse, behov och erfarenheter.
  • Skapas tillsammans med barnen och är föränderlig.
  • Förs in och görs synlig i alla delar av miljön, även i basmiljön.
  • Möjliggör ett undersökande och utforskande.

En grundregel är att aldrig ta bort något material innan det finns en bättre idé.

Pedagogernas professionella förhållningssätt

Pedagogerna strävar mot att barnen varje dag på förskolan ska möta:

  • Medforskande pedagoger med nyfikenhet som drivkraft
  • Pedagoger med en stark tro på barnen
  • Pedagoger med förmåga att skapa pedagogiska relationer
  • Pedagoger som strävar mot barnens bästa
  • Pedagoger med ett normkritiska och normkreativt förhållningssätt

Utöver det så strävar pedagogerna alltid efter att;

  • vara goda förebilder
  • vara tålmodiga och stödjande
  • stärka barnets självkänsla
  • uppmuntra till kreativitet, upptäckarglädje och nyfikenhet i lek och lärande
  • erbjuda olika aktiviteter och material så att barnen kan välja efter intresse och lust
  • uppmuntra barnen att ta eget initiativ i att välja aktivitet
  • förstå barnets individuella förmågor och erfarenheter
  • möta varje barn utifrån dess behov och intressen
  • prata med och lyssna aktivt och lyhört till barnen
  • uppmuntra barnens självständighet
  • ge barnen tid att pröva att göra saker på egen hand

Normer och värden

Vid höstterminens början är det läroplansmålen under rubriken 2.1 Normer och värden som är i fokus. Det arbetas med ”kompistema”, där pedagoger och barn tillsammans tar fram trivselregler och samtalar om hur samspelet på förskolan ska bli så bra som möjligt för alla. Undervisningen handlar om de mänskliga rättigheterna, såsom allas lika värde trots olikheter, varje individs rätt att vara sig själv och känna sig värdefull, samt vara delaktig i beslut som rör en. Undervisningen tar även upp olika känslor och vad som gör att en känner olika känslor och hur de kan ta sig uttryck i kroppen.

Varje barn stöttas till att utveckla en god självkännedom och självkänsla, förmåga att ta ansvar för sig själva och miljön, samt att respektera andra människor och naturen. Barnen uppmuntras till att samarbeta och hjälpa varandra. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring olika etiska dilemman och livsfrågor.

Aktivt främjande likabehandlingsarbete

Pedagogerna granskar och kartlägger utbildningen i syfte att förebygga diskriminering och kränkningar och främja likabehandling av alla individer på förskolan. Normativa värderingar ifrågasätts och pedagogerna utmanar varandra för att utöka möjligheter för barn att utvecklas mångfaldigt i förskolan. Förskolan ska ge barn möjligheter att uppleva och samtala kring sådant som utmanar stereotypa könsmönster och främjar förståelsen för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.

Det finns gemensamma riktlinjer för aktivt främjande likabehandlingsarbete i Rönnbergs friskolor som följs och en lokal likabehandlingsplan upprättas/uppdateras årligen på varje förskola.

Omsorg, utveckling och lärande

Utbildningen i förskolan består av många olika aktiviteter som stimulerar barns lek och uppmuntrar lärande. De olika lärandeobjekten i förskolan läroplan vävs ihop och bildar en helhet i de aktiviteter som erbjuds barnen i förskolan. Genom positivt och empatiskt samspel med engagerade och lyssnande pedagoger utvecklar barnen förståelse och kunskap om såväl sig själva som sin omgivning.

Språk, matematik, teknik och naturvetenskap, kreativt skapande, bygg och konstruktion och andra uttryck såsom sång, dans, musik och rörelse ingår i grundutbildningen. Pedagogerna skapar förutsättningar för och stimulerar och uppmuntrar barnen i deras kunskapsskapande. Olika aktiviteter görs både i stor grupp, mindre grupp och individuellt, så att varje barn får möjlighet att lära på sitt sätt och utifrån sitt intresse och sin förmåga. Barn tar till sig kunskap på många olika sätt. De undersöker och upptäcker ständigt saker i sin omgivning som fångar deras intresse och väcker förundran. I utbildningen tar vi tillvara på detta och skapar goda relationer där vi lär tillsammans och av varandra i olika sammanhang.

Språk

Barns språk och kommunikationsförmåga är nära kopplad till barns identitetsutveckling och därför viktig att stötta genom att ge barn tid till samtal och talutrymme för att utveckla denna förmåga. Barns språkutveckling har hög prioritet i vår utbildning och i det gemensamma dokumentet Språkprogram i Rönnbergs friskolor finns överenskomna riktlinjer för hur vi arbetar för att observera, dokumentera och stötta barns språkutveckling i samverkan med barnets vårdnadshavare. Barns kommunikationsförmåga stimuleras av att prata och berätta själv och av att lyssna på andra, samt att uttrycka sig genom olika material, bild, rörelse eller andra medier.

Metoden Före Bornholms modellen används frekvent på förskolorna. Flera av förskolorna använder även tecken som stöd (TAKK) samt bildstöd för att öka barns förmågan att förstå och utveckla sin förmåga till kommunikation och självständighet genom en tydliggörande pedagogik.

Flerspråkighet i förskolan – modersmål

Vårdnadshavare informeras om arbetet med modersmålsstöd i förskolan och det genomförs språksamtal med föräldrarna för att kartlägga vilka språk som talas i familjen och dess omgivning. Förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Flerspråkiga barn och familjer uppmuntras att tala ”sitt” språk tillsammans för att stimulera barnen i deras modersmålsutveckling. Modersmålsstödet i utbildningen syftar till att barnet ska bli aktivt två- eller flerspråkigt.

När det finns flerspråkiga pedagoger på förskolan uppmuntras de att samtala med de med barn och föräldrar som talar samma språk för att utöka ordförrådet på sitt modersmål, med tyngdpunkt på de begrepp som förekommer på förskolan. I utbildningen används diverse olika material och hjälpmedel som kan stötta barns utveckling i modersmålet, till exempel applikationer på andra språk, böcker och filmade sagor.

Olika kulturer och traditioner

Pedagogerna uppmärksammar barns olika kulturer, så att de känner delaktighet i sin egen och även känner förståelse för andras kulturer. Pedagogerna kan på olika sätt synliggöra barnens traditioner och högtider samt förklara svenska traditioner och högtider.

Rytmisk rörelseträning

Barns rörelseutveckling, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning är viktiga delar i utvecklingen av självkännedom och självkänsla och pedagogerna som arbetar hos oss har utbildning i barns tidiga rörelseutveckling, samt spädbarnsreflexernas betydelse för barnets fortsatta utveckling. De får grundutbildning i rytmisk rörelseträning genom företaget. Metoden bygger på spädbarns tidiga rörelseutveckling och stimulerar barnets utveckling genom bland annat integrering av de tidiga sinnena, det vestibulära, taktila och kinestetiska sinnet, samt lilla hjärnan som har stor betydelse för språkutvecklingen hos barn. Metoden används medvetet i lek och samlingar för alla barn på förskolan och extra för de barn som har behov av särskilt stöd av något slag.

Digital kompetens

Varje förskola har tillgång till dator, lärplattor och smartphone med koppling till internet. De digitala enheterna används som ett pedagogiskt material med appar för barnen och som ett verktyg för pedagogerna när de dokumenterar utbildningen. Både barn och pedagoger har möjlighet att använda enheterna för att söka efter information på olika sätt. Barnen introduceras i användning av QR-koder och analog programmering. Enheterna används också till att producera böcker, bildspel, film, musik osv. tillsammans med barnen. De digitala enheterna är ett tekniskt verktyg i den pedagogiska miljön, och kan t ex användas tillsammans med projektor för att projicera bilder/film i större format på väggen. Det finns en övergripande IKT-plan inom koncernen och arbetet mot en digitalare förskola fortskrider på alla nivåerna.

Sedan hösten 2018 används applikationen TYRA för att kommunicera med vårdnadshavare, samt för dokumentation av utbildningen och barns individuella utveckling. Pedagogerna använder sig av Office 365-education för att dokumentera observationer samt dela gemensamma dokument och reflektioner mellan sig. Vi är noga med att följa GDPR och det finns särskilda riktlinjer för hantering och användning av TYRA och annan digital dokumentation som görs inom förskolan.

Barn i behov av särskilt stöd

Barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling har rätt att få det. Pedagoger som uppmärksammar att ett barn har svårigheter i sin utveckling ska kartlägga barnets svårigheter och behov, samt rapportera sina observationer till rektorn. I samverkan med vårdnadshavare upprättas en handlingsplan och utbildningen anpassas så att barnet får det stöd som behövs för sin utveckling. Barn med behov av särskilt stöd får extra stimulans av rytmisk rörelseträning (se ovan).

Är det särskilt stora svårigheter ansvarar rektor för att det skrivs en handlingsplan för hur barnet skall stöttas och vem som ansvarar för vad, samt att söka tilläggsbelopp hos kommunen utifrån deras riktlinjer om det anses behövas för att kunna ge barnet det stöd som behövs fullt ut.

Barns delaktighet och inflytande

Utbildningen ska genomsyras av demokratiska värderingar och pedagogerna undervisar barnen om demokrati, genom demokrati, för demokratin. Varje barns individuella behov påverkar utbildningens form och innehåll, samtidigt som barnet får erfarenhet av att samverka i grupp. Barnen uppmuntras att göra sin röst hörd i olika sammanhang och har möjlighet att påverka utbildningen. Flera förskolor har börjat arbeta med ”barnråd”.

Pedagogerna är inlyssnande och lyhörda för barnens frågeställningar och har ett tillåtande förhållningssätt till deras förslag och önskemål. Barnens intressen och frågor fångas upp och ligger till grund för kontinuerlig uppföljning och planeringen av utbildningen. Pedagogerna stimulerar och utmanar barnen mot läroplansmålen genom att utgå från deras idéer.

Flickor och pojkar ges lika möjlighet till inflytande och att uttrycka sig, leka och lära oberoende av kön och vi håller samtalet om jämställdhet, genus och kön levande i både barn och personalgrupp.

Förskola och hem

Introduktion i förskolan sker genom föräldraaktiv inskolning under minst tre dagar. Förälder och barn kommer första dagen på besök till förskolan under en förmiddag för att få en första inblick i den nya miljön och chans att ställa frågor och berätta om sitt barn i lugn och ro. Därefter deltar de tillsammans i de aktiviteter som sker på förskolan i ytterligare tre dagar. Introduktionen anpassas utifrån barnets och familjens behov i samverkan med föräldern.

Förskolorna har föräldramöten 1–2 gånger per läsår.

Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år utifrån de riktlinjer och underlag som sammanställts för detta ändamål (RF s riktlinjer för utvecklingssamtal). Ytterligare samtal genomförs vid behov eller när önskemål om det uttrycks av förälder eller pedagog.

Lucia och sommaravslutning är återkommande traditioner som firas tillsammans med föräldrarna.

Det är önskvärt att det finns ett föräldraråd på förskolan som träffas en gång per termin tillsammans med rektor och representant från personalgruppen. Föräldrarepresentant väljs då vid höstterminens föräldramöte och rektor kallar de valda till ett föräldrarådsmöte, där riktlinjer för fortsatt samverkan sätts upp.

Övergång och samverkan

Övergång till förskoleklass sker i samverkan med de skolor som tar emot barn från förskolan. Samarbetet ser olika ut i de olika kommunerna och varje förskola har rutiner för hur samverkan kring övergången ser ut på just den enheten. Förskolan har ett särskilt ansvar för att hitta former för att avrunda och avsluta förskoleperioden, samt berätta och förbereda barnen för det nya som skall komma. Barn som har behov av särskilt stöd uppmärksammas särskilt och förskolan stöttar såväl barn som förälder inför övergången. Förskolan deltar i kontakter med skolan så mycket som behövs.

Dokumentation

Dokumentation synliggör utbildningen för olika intressenter som finns i och utom förskolan. Föräldrar kan genom dokumentationen på TYRA följa några av de lärprocesser som pågår i förskolan. Barnen har möjlighet att reflektera tillsammans med pedagogerna, som lyssnar aktivt för att upptäcka vilka frågor som uppstår hos barnen. Pedagogerna använder dokumentationen vid reflektion och uppföljning av undervisningen för att planera hur utbildningen ska utvecklas och vilka förändringar som behöver genomföras för att ge barnen ytterligare möjligheter att utveckla olika förmågor i förhållande till läroplanens intentioner.

Pedagogerna är medvetna om och noga med att respektera varje barns egna önskemål och tankar kring vad som dokumenteras och på vilket sätt. Den etiska aspekten kring dokumentation av barn och deras förmågor, samt hur det påverkar dem lyfts kontinuerligt i kollegiala samtal på förskolan.

Pedagogerna dokumenterar och reflekterar kring vad barnen erbjuds och på vilket sätt de möjliggör utveckling och lärande mot läroplansmålen. Arbetslagen reflekterar och analyserar dokumentationen tillsammans för att få syn på barnens lärprocesser och förstå det utifrån olika perspektiv och tolkningar samt diskuterar hur de kan gå vidare för att utmana barnen. På så vis blir dokumentationen, som Palmer beskriver det både retrospektiv och prospektiv med syfte att föra arbetsprocessen framåt och förändra, för att utveckla det pedagogiska arbetet.

Systematiskt kvalitetsarbete

Uppföljning, utvärdering och utveckling 

En årlig kvalitetsanalys genomförs i slutet av varje läsår. Den ligger till grund för vilka målområden och åtgärder huvudman kommer att prioritera i det kommande årets utvecklingsarbete.

På förskolorna används flera olika underlag för att systematiskt och kontinuerligt kunna följa upp och utveckla utbildningen så att varje barns utveckling stöds på bästa sätt. Det finns en pedagogisk årsplan som visar vilka målområden som ska fokuseras vid olika tidpunkter och olika mallar som hjälpmedel.

Exempel på underlag/mallar som används i utbildningen för att följa upp den pedagogiska utvecklingen kontinuerligt i vardagen är:

  • Förskolans arbetsplan med lokala mål och riktlinjer, samt en pedagogisk årsplan som uppdateras varje år. Förskolans arbetssätt innebär att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i utbildningen som ska vara trygg, rolig och lärorik och innehålla undervisning mot målen i läroplanen. Den pedagogiska årsplanen hjälper pedagogerna med struktur och rikta fokus på särskilda utvecklingsområden och/eller målområden under året även att alla mål ska finnas i utbildningen året om.

2.1 Normer och värden, samt 2.3 Barns delaktighet och inflytande fokuseras när höstterminen börjar för att skapa ett gott samspel i demokratisk anda i gruppen. Kartläggning kring likabehandlingsarbete görs under hösten och plan för aktivt främjande likabehandlingsarbete uppdateras.

2.2 Omsorg, utveckling och lärande, 2.4 Förskola och hem och 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling, 2.7 Förskollärares ansvar och 2.8 Rektorns ansvar gäller naturligtvis under hela året.

2.5 Övergång och samverkan gäller främst femåringarna vid överlämningen till förskoleklassen.

  • Avdelningarnas egna planeringsunderlag: Del 1 med avdelningens mål, organisation, innehåll och arbetssätt, samt syfte och del 2 med uppföljning och utvärdering, analys och utveckling.
  • Bilder från utbildningen och sådant som barnen skapat, samt trespaltsdokumentation används som underlag för reflektion tillsammans med barngruppen och i kollegiet för att tolka och analysera det som pågår just nu och få syn på lärandet kopplat till läroplansmålen i syfte att utveckla utbildningen.
  • Olika lotusdiagram – en mall med Lpfö 18-målen under 2.1, 2.2 och 2.3 färdigskrivna runt om, som en checklista på vilka mål som kommer med i arbetet och en tom ruta i mitten för att skriva in projekt, miljö, aktivitet eller rutinsituation som man vill studera närmare. Tomma lotus-diagram används också t ex för att planera ett projekt (tema) och vad som bör ingå i det. De kan även användas vid planering tillsammans med barnen och vid uppföljning för att se om man fick med det man planerade och få med barnens tanker kring det som planeras eller följs upp. Det finns också lotusdiagram med läroplanens olika lärandeobjekt ifyllda som underlättar för pedagoger och barn att få syn på de objekt som berörs i ett projekt och där pedagogerna kan bryta ned och följa upp hur de ska arbeta vidare med ett eller några objekt som barnen visat särskilt intresse för.
  • Plus/delta-diagram för att snabbt och enkelt dokumentera uppföljning eller en förenklad utvärdering, resultat och analys av något som genomförts på förskolan och notera förslag på förbättringsåtgärder.
  • Kundundersökning och självvärdering görs en gång per år.
  • Vid föräldramöten och utvecklingssamtal får vi kännedom om hur vårdnadshavare upplever förskolan och tar emot deras synpunkter.
  • Klagomålshantering; synpunkter och åsikter från vårdnadshavare tas upp i arbetslaget och blir på så sätt ett underlag i kvalitetsutvecklingen.

Resultat och förbättringsåtgärder

Resultaten analyseras mot läroplansmålen i kollegiala samtal där de involverade söker efter mönster och avvikelser, gör jämförelser och reflekterar kring tänkbara orsaker och vad som kan ha påverkat resultatet. Hela utvärderingskedjan beaktas; förutsättningar, process och resultat, och hur de påverkar varandra, för att komma fram till de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå högre kvalitet och måluppfyllelse.

Personalen samtalar i arbetslaget, samt i olika tvärgrupper kring resultaten av olika åtgärder och aktiviteter som görs och tar fram förslag på förbättringsåtgärder som sedan prövas och följs upp i nya kollegiala reflektionssamtal. De reflekterar också kring sin egen självvärdering och analyserar den i förhållande till kundundersökning och sina egna observationer och tar, tillsammans med rektorn, fram förslag på åtgärder.

Dokumentation i bild och text sparas för att samtala kring och utgör ett viktigt underlag i uppföljning och analys av utbildningen i syfte att förbättra och åtgärda för ökad måluppfyllelse.

Barn och vårdnadshavares delaktighet i förskolans systematiska kvalitetsarbete
Personalen är lyhörda och tar hänsyn till barnens intressen och önskemål när de planerar utbildningen. Dokumentationen återförs till barnen för gemensam reflektion kring hur de upplevt det som dokumenterats och vad det tyckte om, samt lärde sig. Föräldrar uppmuntras att svara på de kundundersökningar som görs, samt att framföra synpunkter och önskemål till förskolans personal vid utvecklingssamtal, föräldramöten och övriga tillfällen som lämning och hämtning.

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet och kompetensutveckling
Planeringsdokument och protokoll från möten samlas i en pärm för att man ska kunna gå tillbaka och följa upp vad som hänt. Lotus-diagram, plus/deltadiagram och andra dokument som används för att underlätta uppföljningen av utbildningen samlas in och analyseras som ett underlag i det fortsatta kvalitetsarbetet. Rektorn sammanfattar och skriver ihop en kvalitetsanalys/enhet varje år och därefter görs en uppdatering av förskolans mål och riktlinjer där de förbättringsåtgärder som ska göras skrivs in. Kompetensutvecklingsinsatser och övriga åtgärder utgår från den årliga kvalitetsanalysen.

Barnsäkerhet, krishantering, smittskydd och hygien

Det finns omfattande skriftliga rutiner dokumenterade gällande var och en av ovanstående områden, som ses över och uppdateras årligen. Barnsäkerhetsrond genomförs en gång per år utifrån en checklista. Brister som upptäcks åtgärdas direkt om möjligt alternativt skrivs ner i en åtgärdsplan för uppföljning.

Krishanteringsrutiner för en ”Trygg och säker förskola” finns på alla RF s förskolor. Det finns en särskild krishanteringsgrupp i företaget att kalla in vid behov. Tillbud och olyckor dokumenteras och samlas in för att vi ska kunna åtgärda och undvika att det händer igen.

Brandinspektion och genomgång av utrymningsplan görs årligen.

Personalen uppdateras på Första Hjälpen vartannat år.

Vad gäller smittskydd och hygien följer förskolorna Miljö och Hälsas föreskrifter för utbildning, samt de kommunspecifika riktlinjer som finns. De olika kommunerna inspekterar regelbundet att detta riktlinjer följs. Varje förskola har dokumenterade rutiner kring detta och genomför egenkontroller enligt riktlinjer. Det finns dokumenterade blöjbytesrutiner, tvätt- och städrutiner, kemikalielistor och säkerhetsblad på varje förskola.

Förskolorna jobbar med ”Kemikaliesmart förskola” och följer de riktlinjer som finns i varje kommun kring kemikaliehantering och miljöpåverkan.

När det gäller egenkontroll kring livsmedelshygien finns det övergripande riktlinjer inom RF. Förskolor med egen kock har utbildning inom området och tar ansvar för att genomföra egenkontroller som säkrar livsmedelshantering och minimerar smittorisker. De mindre enheterna med catering följer den egenkontroll som gäller dem.

Vid övrig smitta i förskolan, såsom vid barns sjukdom, följer förskolorna Smittskyddsinstitutets råd och riktlinjer. Vårdnadshavare informeras om det.

Under den pandemi som brutit ut under 2020, följer vi Folkhälsomyndighetens rekommendationer och riktlinjer. Varje förskola har gjort en plan för hur undvikande av smittspridning ska ske lokalt på varje förskola och en plan för diverse olika scenarion som kan uppstå om smittan eskalerar igen.

 

Stockholm 2020-09-25

Liselott Jonsson

Skolchef Rönnbergs Friskolor AB