Verksamhetsidè

Vår vision

Att driva förskolor med en helhetssyn på människans utveckling och lärande, där hjärta, hjärna, kropp och själ får näring, i en trygg, rolig och lärorik miljö.

            ”Varje barn ska ha rätt att uttrycka sig utan rädsla och utan att behöva bli missförstådd.
Varje barn ska ha möjlighet att känna sig väl till mods i sin egen miljö och uppnå sin fulla potential. Och ”varje barn” ska verkligen innefatta alla barn” (Lloyd 2011). 

 

Utbildningen sker i en rofylld, kreativ och stimulerande miljö, där undervisningen mot målen i läroplanen utgår från barnens intressen, erfarenheter och behov. Inflytande och delaktighet för alla barn och vuxna genomsyrar vår demokratiska arbetsmiljö.

Våra styrdokument

Verksamheten i våra förskolor styrs övergripande av FN:s barnkonvention, Skollagen, förskolans läroplan och olika kommunspecifika mål och riktlinjer, samt övriga styrdokument som reglerar arbetsmiljö och arbetsförhållanden inom förskolan.

Varje förskola har en verksamhetsplan där förskolans mål och utvecklingsområden, samt arbetssätt anges. Förskolorna följer en pedagogisk årsplan som fokuserar olika områden under året. Under höstterminen fokuseras målen under läroplanens rubriker, Normer och värden och Barns inflytande, samt värdegrundsfrågor som jämställdhet, genus och barns rättigheter. Aktiviteter som stimulerar språkutveckling, skapande, motorisk rörelselek, matematisk förmåga, förståelse för teknik, bygg och konstruktion, samt naturvetenskap finns också med i grundverksamheten. Under vårterminen fokuseras läroplansmålen under läroplanens rubrik, Utveckling och lärande.  Pedagogerna observerar och dokumenterar sin verksamhet. De är lyhörda för barnens samspel, intressen och behov för att kunna anpassa miljön, materialen och aktiviteter till det som pågår i barngruppen.

Förskolans värdegrund

”Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö” (Lpfö 98/16). 

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen” (Lpfö 98/16).

Förskolorna arbetar aktivt främjande för likabehandling av varje individ oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Det ska inte förekomma någon form av diskriminering eller kränkningar på förskolorna. Om misstanke uppstår så anmäls det till huvudman och utreds omedelbart (se RF s och förskolans rutiner för det).

Pedagogernas professionella förhållningssätt

Pedagogerna strävar alltid efter att;

  • vara goda förebilder
  • vara tålmodiga och stödjande
  • uppmuntra till kreativitet, upptäckarglädje och nyfikenhet i lek och lärande
  • erbjuda olika aktiviteter och material så att barnen kan välja efter intresse och lust
  • uppmuntra barnen att ta eget initiativ i att välja aktivitet
  • förstå barnets individuella förmågor och erfarenheter
  • möta varje barn utifrån dess behov och intressen
  • prata med och lyssna aktivt och lyhört till barnen
  • uppmuntra barnens självständighet
  • ge barnen tid att pröva att göra saker på egen hand

Öppettider, dags- och veckorutiner

Förskolorna följer de riktlinjer som finns för öppethållande i respektive kommun. Kommunspecifika regler finns att läsa på de olika kommunernas hemsida samt i förskolans egen information. En dag på förskolan innehåller olika aktiviteter och vila utifrån barns ålder och behov. Daglig utevistelse är ett naturligt och självklart inslag i utbildningen. Barnen har möjlighet att utforska, samverka, leka och lära utifrån sina intressen och behov, såväl inne som ute utifrån de olika förutsättningar som finns.

Matpolicy

Förskolorna serverar näringsrik och varierad kost till barnen. Stor del av maten lagas från grunden med så lite onaturliga tillsatser som möjligt. I största mån används ekologiska och närproducerade livsmedel i köken och vi reducerar socker i det vi serverar. Aspartam och glutamat är tillsatser som uteslutits helt.

Pedagogisk miljö

Vår ambition är att förskolornas miljö kännetecknas av lugn och harmoni så att både barn och vuxna känner trygghet och får arbetsro. Den fysiska miljön är föränderlig utifrån vad som pågår i verksamheten och vad barnen är intresserade av. Miljön är tillåtande och uppmuntrar till kreativa, lärorika och meningsfulla möten, mellan barn, pedagoger och material. Genom miljöns utformning stimuleras barnens nyfikenhet och lockar dem till att utforska olika fenomen som utvecklar deras förmågor inom olika läroplansområden. Materialen finns, i möjligaste mån, tillgängliga på barnens nivå så att de själva kan välja när de vill använda det i en aktivitet.

Normer och värden

Vid höstterminens början är det fokus på läroplansmålen under rubriken 2.1 Normer och värden. Under förskolornas ”kompistema” tar pedagoger och barn tillsammans fram trivselregler och samtalar om hur samspelet på förskolan ska bli så bra som möjligt för alla. Undervisningen handlar om de mänskliga rättigheterna, såsom allas lika värde trots olikheter, varje individs rätt att vara sig själv och känna sig värdefull, samt vara delaktig i beslut som rör en. Undervisningen tar även upp olika känslor och vad som gör att en känner olika känslor och hur de kan ta sig uttryck i kroppen.

Varje barn stöttas till att utveckla en god självkännedom och självkänsla, förmåga att ta ansvar för sig själva och miljön, samt att respektera andra människor och naturen. Barnen uppmuntras till att samarbeta och hjälpa varandra. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring olika etiska dilemman och livsfrågor.

Pedagogerna granskar och kartlägger verksamheten i syfte att förebygga diskriminering och kränkningar och främja likabehandling av alla individer på förskolan. Normativa värderingar ifrågasätts och pedagogerna utmanar varandra för att utöka möjligheter för barn att utvecklas mångfaldigt i förskolan. Förskolan ska ge barn fler möjligheter som utmanar stereotypa könsmönster och främjar förståelsen för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder.

Utveckling och lärande

Utbildningen i förskolan består av många olika aktiviteter som stimulerar barns lek och uppmuntrar lärande. De olika lärandeobjekten i förskolans läroplan vävs ihop och bildar en helhet i de olika aktiviteter som erbjuds barnen i förskolan. Genom positivt och empatiskt samspel med engagerade och lyssnande pedagoger utvecklar barnen förståelse för såväl sig själva som sin omgivning.

Språk, matematik, teknik och naturvetenskap, kreativt skapande och andra uttryck såsom sång, dans, rörelse och musik ingår i grundverksamhet. Pedagogerna skapar förutsättningar för och stimulerar samt uppmuntrar barnen i deras kunskapsskapande. Olika aktiviteter görs både i stor grupp, mindre grupp och individuellt, så att varje barn får möjlighet att lära på sitt sätt och utifrån sitt intresse och sin förmåga. Barn tar till sig kunskap på många olika sätt. De undersöker och upptäcker hela tiden saker i sin omgivning som fångar deras intresse och väcker förundran. I vår verksamhet tar vi tillvara på detta och skapar goda relationer där vi lär tillsammans och av varandra i olika sammanhang.

Språk

Barns språk och kommunikationsförmåga är nära kopplad till barns identitetsutveckling och därför viktig att stötta genom att ge barn tid till samtal och tal-utrymme. Barns kommunikationsförmåga stimuleras av att prata och berätta själv och av att lyssna på andra, samt att uttrycka sig med andra material, bild, rörelse eller andra medier. Förskolorna prioriterar arbetet med barns språkutveckling och använder sig bland annat av en metod som heter Bornholmsmodellen. Flera av förskolorna använder även tecken som stöd (TAKK).

Flerspråkighet i förskolan – modersmål

Vårdnadshavare informeras om arbetet med modersmålsstöd i förskolan och det genomförs språksamtal med föräldrarna för att kartlägga vilka språk som talas i familjen och dess omgivning. Förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Flerspråkiga barn och familjer uppmuntras att tala ”sitt” språk tillsammans för att stimulera barnen i deras modersmålsutveckling. Modersmålsstödet i utbildningen syftar till att barnet ska bli aktivt två- eller flerspråkigt.

När det finns flerspråkiga pedagoger på förskolan uppmuntras de att samtala med de med barn och föräldrar som talar samma språk för att utöka ordförrådet på sitt modersmål, med tyngdpunkt på de begrepp som förekommer på förskolan. I utbildningen används diverse olika material och hjälpmedel som kan stötta barns utveckling i modersmålet, t ex applikationer på andra språk, böcker och filmade sagor.

Pedagogerna uppmärksammar barns olika kulturer, så att de känner delaktighet i sin egen och även känner förståelse för andras kulturer. Pedagogerna kan på olika sätt synliggöra barnens traditioner och högtider samt förklara svenska traditioner och högtider.

Rytmisk rörelseträning

Barns rörelseutveckling, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning är viktiga delar i utvecklingen av självkännedom och självkänsla och pedagogerna som arbetar hos oss har utbildning i barns tidiga rörelseutveckling, samt spädbarnsreflexernas betydelse för barnets fortsatta utveckling. De får grundutbildning i rytmisk rörelseträning genom företaget. Metoden bygger på spädbarns tidiga rörelseutveckling och stimulerar barnets utveckling genom bland annat integrering av de tidiga sinnena, det vestibulära, taktila och kinestetiska sinnet, samt lilla hjärnan som har stor betydelse för språkutvecklingen hos barn. Metoden används medvetet i lek och samlingar för alla barn på förskolan och extra för de barn som har behov av särskilt stöd av något slag.

Digital kompetens

Varje förskola har tillgång till dator, lärplatta och smartphone med koppling till internet. Alla förskolor använder sedan hösten 2018 applikationen TYRA för att kommunicera med vårdnadshavare. TYRA kan användas på alla ovanstående enheter.

De digitala enheterna används både som ett pedagogiskt material med appar för barnen och som ett verktyg för pedagogerna när de dokumenterar verksamheten. Både barn och pedagoger har möjlighet att använda enheterna för att leta fram information. Enheterna används också till att skapa egna sagor och andra presentationer om saker de tycker är intressanta och vill visa sina kompisar.

De kan också användas för att projicera något på väggen med hjälp av projektor så att alla kan se något tillsammans. Arbete med QR-koder och programmering har påbörjats på förskolorna.

Barn i behov av särskilt stöd

Det finns skriftliga och utförliga rutiner för att upptäcka barn i behov av särskilt stöd som följs. När pedagoger uppmärksammar att ett barn har svårigheter som innebär att det har behov av särskilt stöd görs noggrann kartläggning och observation av vad barnet klarar av på förskolan och vad barnet behöver stöd för att klara. Förskolechefen informeras och föräldrarna kallas till ett samtal där man tar upp vad som observerats och samtalar om det stöd barnet behöver för sin utveckling.

Förskolechefen ansvarar för att det skrivs en handlingsplan för hur barnet skall stöttas och vem som ansvarar för vad, samt att söka tilläggsbelopp hos kommunen utifrån deras riktlinjer om det anses behövligt.

Barn med behov av särskilt stöd får alltid extra stimulans av rytmisk rörelseträning (se ovan).

Barns inflytande

Barnen har möjlighet till inflytande genom ett tillåtande förhållningssätt till barnens förslag och önskemål. Pedagogerna uppmuntrar självständighet genom att ge ”hjälp till självhjälp” i en miljö där varje barns individuella behov påverkar verksamhetens utformning, samtidigt som barnet får erfarenhet av att samverka i grupp.

Barnen ska bli lyssnade på och får möjlighet att göra sin röst hörd i olika sammanhang. Pedagogerna är lyhörda för barnens frågeställningar och därmed ges barnen möjlighet till inflytande i verksamheten. Barnens intresse och frågor fångas upp och ligger till grund för den fortsatta planeringen av verksamheten. Olika planerings-, reflektions- och uppföljningsdokument underlättar arbetet för pedagogerna. Pedagogerna är noga med att läroplansmålen ingår och utmanar barnen i förhållande till dem även när de följer barnens idéer.

Pedagogerna arbetat med demokrati på barns nivå. Barnen föreslår t ex olika saker som de vill göra och sedan röstar de om det. Varje barn får träna på att stå i centrum, samt uttrycka sig inför andra utifrån sin ålder och förmåga. Flera förskolor har börjat arbeta med “barnråd”.

Flickor och pojkar ges samma möjligheter till inflytande och att uttrycka sig, leka och lära oberoende av kön och vi håller samtalet om jämställdhet, genus och kön levande i personalgruppen.

Samverkan med hemmet

Introduktion i förskolan sker genom föräldraaktiv inskolning under minst tre dagar. Förälder och barn kommer första dagen på besök till förskolan under en förmiddag för att få en första inblick i den nya miljön och chans att ställa frågor och berätta om sitt barn i lugn och ro. Därefter deltar de tillsammans i de aktiviteter som sker på förskolan i ytterligare tre dagar. Introduktionen anpassas utifrån barnets och familjens behov när det behövs.

Förskolorna har föräldramöten 1-2 gånger per läsår.

Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år utifrån de riktlinjer och underlag som sammanställts för detta ändamål (RF s riktlinjer för utvecklingssamtal). Ytterligare samtal genomförs vid behov eller när önskemål om det uttrycks av förälder eller pedagog.

Lucia och sommaravslutning är återkommande traditioner som firas tillsammans med föräldrarna.

Det är önskvärt att det finns ett föräldraråd på förskolan som träffas en gång per termin tillsammans med förskolechef och representant från personalgruppen. Föräldrarepresentant väljs då vid höstterminens föräldramöte och förskolechefen kallar de valda till ett föräldrarådsmöte, där riktlinjer för fortsatt samverkan sätts upp.

Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshem

Övergång till förskoleklass sker i samverkan med de skolor som tar emot barn från förskolan. Samarbetet ser olika ut i de olika kommunerna och varje förskola har rutiner för hur samverkan kring övergången ser ut på just den enheten. Förskolan har ett särskilt ansvar för att hitta former för att avrunda och avsluta förskoleperioden, samt berätta och förbereda barnen för det nya som skall komma.

Barn som har behov av särskilt stöd uppmärksammas särskilt och förskolan stöttar såväl barn som förälder inför övergången. Förskolan deltar i kontakter med skolan så mycket som behövs.

Dokumentation

Dokumentation synliggör verksamheten för olika intressenter som finns i och utom förskolan. Föräldrar kan genom dokumentationen följa några av de lärprocesser som pågår i förskolan. Barnen har möjlighet att reflektera tillsammans med pedagogerna, som lyssnar aktivt för att upptäcka vilka nya frågor som uppstår hos barnen. Pedagogerna använder dokumentationen vid reflektion och uppföljning av måluppfyllelse, och planerar hur verksamheten ska utvecklas och vilka förändringar som behöver genomföras för att ge barnen ytterligare möjligheter att utveckla olika förmågor i förhållande till läroplanens intentioner.

Pedagogerna är medvetna om de etiska aspekterna kring val av dokumentation och att respektera varje barns egna önskemål och tankar kring vad som dokumenteras och på vilket sätt. Den etiska aspekten kring dokumentation av barn och deras förmågor, samt hur det påverkar dem lyfts kontinuerligt i de kollegiala samtalen som pågår i förskolan.

Pedagogerna dokumenterar och reflekterar kring vad barnen erbjuds och på vilket sätt de möjliggör utveckling och lärande mot läroplansmålen. Arbetslagen reflekterar och analyserar dokumentationen i arbetslagen för att få syn på lärprocesser och förstå det utifrån olika perspektiv och tolkningar samt diskuterar hur de kan gå vidare för att utmana barnen. På så vis blir dokumentationen, som Palmer beskriver det både retrospektiv och prospektiv med syfte att föra arbetsprocessen framåt och förändra, för att utveckla det pedagogiska arbetet.

Systematiskt kvalitetsarbete – uppföljning, utvärdering och utveckling 

En årlig kvalitetsanalys genomförs i slutet av varje verksamhetsår. Den ligger till grund för vilka målområden och åtgärder huvudman kommer att prioritera i det kommande årets utvecklingsarbete.

På förskolorna används flera olika underlag för att systematiskt och kontinuerligt kunna följa upp och utveckla verksamheten så att varje barns utveckling stöds på bästa sätt. Det finns en pedagogisk årsplan som visar vilka målområden som ska fokuseras vid olika tidpunkter och olika mallar som hjälpmedel.

Exempel på underlag/mallar som används i verksamheten för att följa upp den pedagogiska utvecklingen kontinuerligt i vardagen är:

  • Förskolans verksamhetsplan med lokala mål och riktlinjer, samt den pedagogisk årsplan som uppdateras varje år. Fokus ligger på målen under punkt 2.1 Normer och värden, likabehandlingsplanen samt 2.3 Barns inflytande under höstterminen och målen under punkt 2.2 Utveckling och lärande fokuseras mer under vårterminen. 4 Samverkan med föräldrar och 2.6 uppföljning, utvärdering och utveckling är med oss under hela året och 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshem gäller främst femåringarna vid överlämningen till förskoleklassen.
  • Avdelningarnas egna planeringsunderlag: Del 1 med avdelningens mål, organisation, innehåll och arbetssätt, samt syfte och del 2 med uppföljning och utvärdering, analys och utveckling.
  • Bilder från verksamheten och sådant som barnen skapat, samt trespaltsdokumentation används som underlag för reflektion tillsammans med barngruppen och i kollegiet för att tolka och analysera det som pågår just nu och få syn på lärandet kopplat till läroplansmålen i syfte att utveckla verksamheten.
  • Olika lotusdiagram – en mall med Lpfö98/16-målen under 2.1, 2.2 och 2.3 färdigskrivna runt om, som en checklista på vilka mål som kommer med i arbetet och en tom ruta i mitten för att skriva in projekt, miljö, aktivitet eller rutinsituation som man vill studera närmare. Tomma lotus-diagram används också t ex för att planera ett projekt (tema) och vad som bör ingå i det. De kan även användas vid planering tillsammans med barnen och vid uppföljning för att se om man fick med det man planerade och få med barnens tanker kring det som planeras eller följs upp. Det finns också lotusdiagram med läroplanens olika lärandeobjekt ifyllda som underlättar för pedagoger och barn att få syn på de objekt som berörs i ett projekt och där pedagogerna kan bryta ned och följa upp hur de ska arbeta vidare med ett eller några objekt som barnen visat särskilt intresse för.
  • Plus/delta-diagram för att snabbt och enkelt dokumentera uppföljning eller en förenklad utvärdering, resultat och analys av något som genomförts på förskolan och notera förslag på förbättringsåtgärder.
  • Kundundersökning och självvärdering görs en gång per år.
  • Vid föräldramöten och utvecklingssamtalen får vi veta hur föräldrar och vårdnadshavare upplever vår verksamhet och tar in deras synpunkter.
  • Klagomålshantering; synpunkter och åsikter från föräldrar tas upp i arbetslaget direkt och blir på så sätt ett underlag i kvalitetsutvecklingen. En del av sakerna rapporteras även till huvudman.

Resultat och förbättringsåtgärder

Resultaten analyseras mot läroplansmålen i kollegiala samtal där de involverade söker efter mönster och avvikelser, gör jämförelser och reflekterar kring tänkbara orsaker och vad som kan ha påverkat resultatet. Hela utvärderingskedjan beaktas; förutsättningar, process och resultat, och hur de påverkar varandra, för att komma fram till de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå högre kvalitet och måluppfyllelse.

Personalen samtalar i arbetslaget, samt i olika tvärgrupper kring resultaten av olika åtgärder och aktiviteter som görs och tar fram förslag på förbättringsåtgärder som sedan prövas och följs upp i nya kollegiala reflektionssamtal. De reflekterar också kring sin egen självvärdering och analyserar den i förhållande till kundundersökning och sina egna observationer och tar fram förslag på åtgärder tillsammans med förskolechefen.

Dokumentation i bild och text sparas för att samtala kring och utgör ett viktigt underlag i uppföljning och analys av verksamheten i syfte att förbättra och åtgärda för ökad måluppfyllelse.

Personal, barn och föräldrars delaktighet i förskolans systematiska kvalitetsarbete Personalen är lyhörda och tar hänsyn till barnens intressen och önskemål när de planerar verksamheten och därmed påverkar barnen utbildningens form och innehåll och är delaktiga i förskolans kvalitetsutveckling. Föräldrarna uppmuntras att svara på de kundundersökningar som görs, samt att framföra synpunkter och önskemål till förskolans personal vid utvecklingssamtal, föräldramöten och övriga tillfällen som lämning och hämtning.

Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet och kompetensutveckling
Planeringsdokument och protokoll från möten samlas i en verksamhetpärm för att man ska kunna gå tillbaka och följa upp vad som hänt. Lotus-diagram, plus/deltadiagram och andra dokument som används för att underlätta uppföljningen av verksamheten samlas in och analyseras som ett underlag i det fortsatta kvalitetsarbetet. Förskolechefen sammanfattar och skriver ihop en kvalitetsanalys/enhet varje år och därefter görs en uppdatering av förskolans mål och riktlinjer där de förbättringsåtgärder som ska göras skrivs in. Kompetensutvecklingsinsatser och övriga åtgärder utgår från den årliga kvalitetsanalysen.

Barnsäkerhet, krishantering, smittskydd och hygien

Det finns omfattande skriftliga rutiner dokumenterade gällande var och en av ovanstående områden, som ses över och uppdateras årligen. Barnsäkerhetsrond genomförs en gång per år utifrån en checklista. Brister som upptäcks åtgärdas direkt om möjligt eller skrivs ner i en åtgärdsplan för uppföljning.

Krishanteringsrutiner för en ”Trygg och säker förskola” finns på alla RF:s förskolor. Det finns en särskild krishanteringsgrupp i företaget att kalla in vid behov. Tillbud och olyckor dokumenteras och samlas in för att vi ska kunna åtgärda och undvika att det händer igen.

Brandinspektion och genomgång av utrymningsplan görs årligen. Personalen uppdateras på Första Hjälpen vartannat år, senast hösten 2017.

Vad gäller smittskydd och hygien så följs föreskrifter som finns för detta enligt Miljö och Hälsa för förskoleverksamheter och de kommunspecifika riktlinjer som förekommer. De olika kommunerna inspekterar regelbundet att dessa riktlinjer följs. Varje förskola har dokumenterade lokala rutiner kring detta och genomför egenkontroller i sin egen verksamhet. Det finns dokumenterade blöjbytesrutiner, tvätt- och städrutiner, kemikalielistor och säkerhetsblad på varje förskola.

Förskolorna jobbar med ”Kemikaliesmart förskola” och följer de riktlinjer som finns i varje kommun kring kemikaliehantering och miljöpåverkan.

När det gäller egenkontroll kring livsmedelshygien finns det övergripande riktlinjer inom RF. Förskolor med egen kock har utbildning inom området och tar ansvar för att genomföra egenkontroller som säkrar livsmedelshantering och minimerar smittorisker. De mindre enheterna med catering följer den egenkontroll som gäller dem.

Vid övrig smitta i förskolan, såsom vid barns sjukdom, följer förskolorna Smittskyddsinstitutets råd och riktlinjer. Föräldrar och vårdnadshavare informeras om det.